Är sunt bondförnuft lika med sanning?

Använd sunt bondförnuft så hamnar du rätt

  • Sunt bondförnuft i min kontext betyder att jag har rätt
  • Kan ett åsiktskoncentrat få oss att tagga ner?
  • Personligt haveri som konsekvens
  • En kurs i Mirakler håller mig på rätt kurs

Det är väl bara att använda sunt bondförnuft


Betyder  ”Klart som korvspad att jag har rätt”

Jag har märkt så ofta jag tänker och säger att vanligt bondförnuft är det enda som behövs för att komma till rätta med vad som behöver komma till rättas med. Vanligt bondförnuft i min kontext har jag märkt när jag undersökt det lite mer är min åsikt. Andras bondförnuft behöver vara väldigt lika mina för att vara sanna. Så ödmjukt har jag tänkt om min och andras referensram. Jag tror ofta att jag är överens  med andra och när resultatet spretar förstår jag inte hur det gick till. Använder man bara vanligt sunt bondförnuft så fattar man enkelt hur det ska vara, eller?

Så hur kommer vi till konsensus med så olika åsikter? Är det bäst att jämka till vi kokat ner åsikterna till ett koncentrat som vi alla kan stå för? Men vad ska jag då göra med mina åsikter som inte fick plats som ligger och skaver och vill skrika ut att jag minsann lärde mig när jag växte upp vad som är rätt och fel och jag minsann har rätt? 

Jag lyssnade nyss till en föreläsning som handlade om hur konspirationsteorier uppstår och hur vi kan analysera dem och vad de står för. Det blev en betraktelse av hur lätt det är att ta till sig uppfattningar från någon som är övertygande. Hur svårt det blir att ha en annan uppfattning och hur sårbart det känns att säga det i en grupp som vi tror har en annan gemensam åsikt. Rädslan att hamna utanför brottas med tron på att det är viktigt att ha rätt och där kommer konflikten och skulden. För vad händer om jag har fel? Om min referensram inte håller? Om jag måste ändra receptet på mitt sunda bondförnuft? 

Mitt unga jag byggde upp en sköld av åsikter som nu fransas upp i kanten. Jag överlämnar mitt bondförnuft och eventuella konspirationsteorier till Gud att ta hand om och lägga till rätta utan att jag behöver lägga skuld på mig själv eller andra för vad vi tror eller inte tror. Nästa gång får jag påminna mig själv att en åsikt bara är en reflektion av vad jag vill driva för att rättfärdiga mig själv. Vad är det värsta som kan hända – att jag upplever frid?

Glad att En kurs i mirakler hjälper mig att hålla mig på rätt kurs.

 

Spelar du skuldspelet eller frihetsspelet?

 

Du får blogginlägg lördag kl 10 varje vecka om skuld-, skam-, rädslospelet och frihet-, frid-, glädjespelet. Hur ser spelplanerna ut? Vilka regler gäller i respektive spel? Hur konkret spelar situationer i livet ut sig, beroende på vilken spelplan jag väljer?

 

We respect your email privacy

olga-solodilova-1n19ELd8Uho-unsplash.jpeg